Riktiga höghastighetståg i Sverige eller inte?
Ser vi på andra länder som satsat på höghastighetsjärnväg så pekar allt på att det är en investering som skulle bli väldigt positiv för Sverige.
– Jag vet inget land som börjat bygga en höghastighetsjärnväg och sen inte fortsatt. Det säger en del om vilken nytta det gör, säger Pär Helgesson, projektchef på SJ.
När Japan invigde Shinkansen-tågen 1964 blev man det första landet i världen som satsade på en riktig höghastighetsjärnväg. Från början var Shinkansen en konventionell järnväg för 250 km/h men ganska snabbt insåg man att den hastigheten inte var tillräcklig och började bygga med ny teknik. Sen 1972 har Japan huvudsakligen byggt med modern teknik för över 300 kilometer i timmen eller mer.
När Sverige ska ta ett beslut om att bygga en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg samt Stockholm och Malmö är det i praktiken två förslag som finns på bordet:
- Det första är en satsning på riktiga höghastighetståg för 320 km/h som bara skulle ta 12-15 år att bygga och som skulle kunna lösa infrastrukturproblemen i södra Sverige i uppemot 120 år framåt.
- Det andra förslaget är en ny stambana för snabbtåg för 250 km/h som kan ta uppemot 80 år att färdigställa. Går det förslaget igenom innebär det att Sverige gör en mångmiljardsatsning för att komma upp på en nivå som ansågs förlegad i Japan mer än 100 år tidigare.
”Extremt lyckade exempel i Europa”
I dag är Japan knappast ensamt om att satsa på riktiga höghastighetståg, faktum är att i stort sett alla ekonomiskt utvecklade länder har byggt, eller tagit beslut om att bygga, riktiga höghastighetsjärnvägar.
– Vi har extremt lyckade exempel i Europa i framförallt Spanien och Frankrike. Just nu bygger man för fullt i England där man ska man knyta samman London med de norra delarna av landet och städer som Birmingham, Liverpool, Manchester och Leeds för att flytta tillväxten från London. Men det byggs på många fler ställen i världen. Marocko och Saudiarabien öppnar sina första höghastighetsbanor 2018. I Sydkorea har man två linjer och ska bygga en tredje. Jag kan säga att jag vet inget land som börjat bygga en höghastighetsjärnväg och sen inte fortsatt. Det säger en del om vilken nytta det gör, säger Pär Helgesson, projektchef på SJ och expert på höghastighetståg.
Tittar vi särskilt på Frankrike och Spanien, europeiska länder med en befolkningstäthet som är relativt lik den i södra Sverige, blir fördelarna ännu tydligare.
Fakta
Spanien har byggt 300 mil
I Spanien blev höghastighetsjärnvägen ett sätt att möta det moderna Europa efter årtionden av fascistisk diktatur under Francisco Franco.
– Spanien var ett fattigt land när de gick med i EU 1986 och låg ganska långt efter utvecklingsmässigt men 1992 blev ett år som förändrade mycket. Man fick arrangera OS i Barcelona och världsutställning i Sevilla och öppnade samtidigt landets första höghastighetsjärnväg mellan Madrid och Sevilla, säger Pär Helgesson.
I dag har Spanien byggt 300 mil höghastighetsjärnväg och i de nationella riktlinjerna finns det inskrivet att ingen spanjor ska ha mer än en timme till närmaste höghastighetståg och mer än 2-3 timmar till Madrid. Man har också tagit beslut om att bygga 120 mil till.
”Frankrike är en riktig solskenshistoria”
I Frankrike invigdes den första höghastighetsjärnvägen, mellan Paris och Lyon, redan 1981 – den första i Europa. Här har man genom åren knutit ihop landet genom ett höghastighetsnätverk som en stjärna från Paris.
– Frankrike är en riktig solskenshistoria. I Frankrike har man också lyckats visa på höghastighetsjärnvägens betydelse för samhällsekonomin. Efter bankkrisen 2008-09 har man forskat på hur landet återhämtade sig och då ser vi tydligt att de delar som återhämtade sig allra snabbast är de som ligger längs höghastighetslinjerna. Det visar hur gynnsamt en sådan satsning är, säger Pär Helgesson.
Pär Helgesson, SJ:s expert på höghastighetståg
Positiva effekterna försvinner
Noterbart är att alla ovan nämnda länder sedan länge bygger för över 300 km/h. Skulle Sverige välja att bygga snabbtåg enligt gammal teknik försvinner många av de positiva effekterna med riktiga höghastighetståg.
– Vi kan knyta ihop Stockholm med övriga landet på samma sätt som man gjort i Frankrike och Spanien. I den nationella planen finns redan ett projekt för dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall som betyder att man skulle kunna ta sig från Stockholm till Sundsvall på två timmar. Ett naturligt steg blir ju sedan att bygga rakt västerut från Stockholm via Örebro och Karlstad till Oslo, säger Pär Helgesson.
Stockholm skulle alltså kunna bli den skandinaviska länken i ett europeiskt höghastighetssystem men regionförstoringseffekten, som ger extra tillväxt och internationell konkurrenskraft, skulle till stor del försvinna om vi bygger för 250 km/h. Det skulle kunna få väldigt negativa konsekvenser. I synnerhet för Stockholm.
– Danskarna bygger ju för fullt och Fehmarn Bält-förbindelsen kommer att vara klar 2028-29, vilket gör att du kommer att kunna ta dig från Malmö till Hamburg på 2-3 timmar. Det gör Hamburg-Köpenhamn-Malmö till en europeisk storregion. Utan höghastighetsjärnväg tappar Stockholm integrationen till södra Sverige. Man kan dominera i Mälardalen, men aldrig bli centrum i en skandinavisk storregion och det gör att vi tappar i konkurrenskraft, säger Pär Helgesson.
